Det här inlägget visar hur jag ser på märkesordningen och hur jag implementerar den på mina märken. Det innebär att jag kommer använda en del uttryck och kategoriseringar som annars inte bruka förekomma.
Generellt tycker jag att man ska ha en ”ren” scoutskjorta med enbart de viktigaste märkena. Julgranar är inget jag tycker om. Har man fler märken än vad som behövs på scoutskjortan sätter man dem på lägerbålsfilten!
När jag åker på scoutarrangemang brukar min scoutskjorta se ut ungefär som på bilden.[1] Det är framför allt Scouternas märkessystem jag försöker följa.[2] En äldre version av det systemet, men som fortfarande kan vara värt att läsa, är det Folkunga laddat upp.[3]
Höger ärm
På höger arm[4] sitter de internationella tillhörighetsmärkena och arrangemangsmärkena. Tillhörighetsmärkena är de märkena som här bildar en cirkel.
Sverige-märket
WOSM-märket
Europamärket
Under tillhörighetsmärkena sitter arrangemangsmärkena. Jag har alltid Blå hajk-märket och Explorer Belt-märket på min skjorta eftersom jag tycker att de arrangemangen ingår i ”den obligatoriska scoututbildningen”. Längst ner på ärmen har jag lägermärket för det senaste lägret jag var/är på. Om jag var på lägret med en kontingent använder jag kontingentsmärket istället för lägermärket, om ett sådant finns. Allt som allt har jag aldrig mer än sex märken på höger ärm.
Vänster ärm
På vänster ärm sitter de nationella tillhörighetsmärkena och utbildningsmärkena. Tillhörighetsmärkena är
Kårtillhörigheten som ett text-märke eller möjligtvis ett diskret kårmärke.
Distriktsmärket
Sjöscoutmärket i fall kåren är en sjöscoutkår
Under dessa sitter utbildningsmärkena. Jag upplevde Äventyrskursen som speciellt givande och har därför det märket på skjortan.
Bröstfickorna
Över vänster bröstficka sitter förbundsmärket medan det nya roverscoutmärket ska sitta till höger på höger bröstficka.
Framtida ändringar på min skjorta
Det jag kommer att göra för att min scoutskjorta ska leva upp till Scouternas märkessystem är följande.
Byta plats på sjöscoutmärket och distriktsmärket.
Ta bort det gamla roverscoutmärket.
Sy fast det nya roverscoutmärket.
Noter och referenser
1. Den observante läsaren kommer märka att skjortan på bilden inte riktigt lever upp till den märkesordning jag själv förespråkar. 2. Scouterna – Märkessystemet 3. Folkunga – Märkesplacering på scoutskjortan 4. Ärmen till vänster i bilden. Se upp med höger och vänster i det här inlägget!
Jag skrev tidigare (hrmm, för två år sedan) om hur man ber om hjälp på ett smart sätt. Jag tog ett inlägg från Facebook och analyserade det. I det här inlägget kommer jag istället att analysera ett mail jag fått och visa på varför det är dumt skrivet.
Hej,
tänkte fråga dig hur man tar bort lösenord i Linux?
är lite ”urgent” och vi har ingen erfarenhet alls av Linux så det måste vara ”for dummies
tack
vänligen
Kim
Ospecificerad
Till att börja med är frågan ospecificerad och vag. Man kan inte se vilken Linux-distribution som åsyftas.[1] Det finns ju några att välja på![2][3] I Ubuntu skulle jag kanske kunna hjälpa till men majoriteten av distributionerna har jag ingen erfarenhet av. Dessutom är det inte helt klart vad Kim menar med ”ta bort lösenord” och vilket lösenord[4] det gäller.
Brådskande
Ett annat tydligt brott mot, vad jag anser vara budorden för ”hjälpfrågor”, är att Kim hävdar att saken är brådskande.[5] Mina datorer fungerar utmärkt. Jag har inget överhängande behov att ta bort något lösenord från någon dator. Så varför ska jag stressa för Kims skull? Hur otroligt det än låter har jag ett liv utanför Internet som har sin beskärda del av stress.
Ointressant
Det tredje misstaget som Kim gjort är att inte göra frågan intressant för mig.[6] Jag får inget betalt för att hjälpa okända personer som skriver till mig via min webbplats. Om jag ska bistå med hjälp gäller det att väcka ett intresse/en nyfikenhet hos mig.[7] Jag vet hur jag ska göra för att fixa en autoinloggning på min Ubuntu-dator. Vad nytt finns att lära i det ämnet?
Att åtgärda det här misstaget kan vara svårt då det inte är lätt att veta vad som intresserar personen man frågar i just det ögonblicket hen får frågan. Däremot är det bra att ha det i åtanke.
Kravställande
De följande misstagen är inte lika tydliga. Kim skriver att ”det måste vara ‘for dummies’”. När man skriver en fråga till någon ska man komma ihåg att det är av ren vänlighet den personen hjälper en. Det är inte på sin plats att ställa krav. Man skulle kunna säga att Kim ska vara glad över att få något svar över huvud taget. Huruvida det är ”for dummies” eller för proffs hör inte hit.
Språkligt inkorrekt
Det sista misstaget rör språket. Jag gillar att ha saker snyggt och prydligt omkring mig, i alla fall när det gäller datorer. Att då skriva ett mail på ett sätt som jag inte upplever som prydligt ger inget bra första intryck. Använd stor bokstav i början av meningar. Avsluta det inledande ”Hej” med ett utropstecken. Avsluta citat med citattecken. Avsluta meningar med punkt eller annat lämpligt tecken. Det här kan tyckas grinigt men det handlar om skapa rapport.[8]
Avslutningsvis
Jag vill tillägga att man inte ska vara rädd för att fråga mig om saker. Det värsta som kan hända är att du får en hänvisning till HTAQTSM. Om din fråga är genomarbetat och det syns att du gjort din hemläxa[9] kommer jag med stor sannolikhet att ha överseende med saker som jag upplever som brister. Man ska också komma ihåg att ju mer främling man är för mig, desto viktigare är det att skriva en bra fråga. Jag känner inte Kim och därför måste frågan hålla hög kvalitet. Mina vänner och bekanta kan ibland rucka på en del av reglerna i HTAQTSM. Min syster skulle till och med kunna komma undan med ”Björn! Min dator är trasig!”.
Det finns två bakgrunder till det här inlägget. Den första är mitt intresse för lagar och regler. Jag fascineras av dem och funderar ibland på hur de kan tolkas och tillämpas. Är en lag skriven för att täcka en viss situation? Skulle den kunna tillämpas i en helt annan situation som den ursprungligen inte var tänkt för? Finns det situationer gemene man inte anser brottsliga men som en lag, genom en viss tolkning, gör brottslig?
Den andra bakgrunden är att en sort-of-bekant skrev ett inlägg om hur hen blev sittande en längre stund på ett tåg eftersom SJ vägrade att släppa av passagerarna.[1]
När jag läste det inlägget hade jag för mig jag någon gång hört begreppet ”Olovligt frihetsberövande”. Eftersom jag var på stående fot utan möjlighet till någon djupare research skickade jag bara iväg en undran om hur detta begrepp fungerar. Mina funderingar var
Vad betyder termen?
Hur ser kraven för termen ut? När är det man bryter mot den?
Kunde SJ anses ha förhindrat sina passagerare från att röra sig fritt och således gjort sig skyldiga till ett lagbrott?
Lite senare, när jag hade bättre Internet-tillgång visade det sig först och främst att jag använt fel begrepp. ”Olaga frihetsberövande” var den benämning jag tänkte på.
Enligt vår kära Wikipedia kännetecknas begreppet, fritt citerat, av att man spärrar in någon utan att ha stöd för det i lagen,[2] alternativt ”hindrar någon från att att förflytta sig utanför ett rum eller ett annat relativt starkt begränsat område”[3]. Min lekmannamässiga bedömning säger att Brottsbalk (1962:700) 4 kap. 2§[4] är den relevanta lag som skulle kunna vara tillämpbar i SJ-fallet. Utifrån den lagen skulle jag tolka situationen som att SJ berövat sina passagerare friheten utan att ha fog för det och således gjort sig skyldiga till olaga frihetsberövande.
Det här är som sagt mina lekmannamässiga spekulationer i hur lagen skulle kunna tolkas och tillämpas. Det vore intressant att få en fackmans syn på saken.
